Än så länge har jag klarat mig från förkylning och feber. Johan ligger helt däckad i sovrummet. Barnen är också friska. Förutom lite snoriga men det är dom ju mer eller mindre hela vintern. Blir alltid lite orolig när Elsie blir förkyld. Men det märks att hon fixar förkylningar mycket bättre nu. Blir så påminnd om när hon fick RS varje gång. Och den känslan kommer tillbaka. Även fast jag VET att det inte kommer bli lika illa igen. Hon är stor nu. Hon fixar det.
Men just det där ögonblicket i akutrummet när läkaren säger "okej, nu kanske jag kommer ringa ett samtal snart. Alla tillgängliga läkare kommer komma hit. Det kommer gå fort. Vi kommer ta henne upp på barn 4 där deras team står redo". Trodde seriöst jag skulle kräkas den stunden. Kändes som jag svävade och fick inte grepp. Situationen var helt utom min kontroll". Sedan minns jag nästan ingenting och helt plötsligt låg hon där uppe efter en hemsk resa upp på NEO.
Så ja, det klart jag blir orolig. Men jag har lovat mig själv att oron inte får ta över. Den får finnas där i bakgrunden. Jag tror inte på att älta hela tiden. Det förstör det fina i att faktiskt leva och ta vara på det som är här och nu.
Nåväl! Imorgon är det ju en stor dag;) jag fyller nämligen 29 år. Jisses. Jag vill verkligen inte bli äldre. Har på riktigt åldersnoja. Nästa år blir jag 30! Måste verkligen fira den stora dagen i en solstol med en paraplydrink. Annars kommer jag inte fixa det rent mentalt. Men vem vet? Kanske blir mitt år som 30 det bästa någonsin? ;)
Jag har bakat en mjölkfri tårta och ikväll ska jag göra en mjölkfri smörgåstårta. Har blivit alldeles för lite fika sen jag slutade med mjölkprotein. Men imorgon finns det inga hinder! Det bästa med att fylla år är ju faktiskt att få äta gott;)