mitt nyår

Kommentera
Idag fick vi lite sovmorgon då barnen inte vaknade förens 07.30. I vårat hushåll kallar vi det sovmorgon iallafall;) 
Det var välbehövligt då jag känt mig lite mör efter operationen. 
Jag hade nämligen lite otur under nyårsafton. 
Vaknade av en hemsk smärta i magen. Det går inte att beskriva men det var 1000 gånger värre än förlossningsvärkar om ni vill ha något att jämföra med. En värk som aldrig avtog. Inte ens en sekund. 
Johan körde in mig på akuten. Som tur va sovde vi i stugan så mamma och pappa tog hand om barnen. 

Efter en hel del smärtstillande och undersökningar konstaterades att det satt en stor cysta på ena äggstocken. Så det blev operation och där kunde läkaren se 2 cystor samt att äggstocken snurrat 2 varv runt sin egna axel. 

Gud vad rädd jag var när jag hörde jag skulle bli sövd och opererad. Har ju aldrig någonsin råkat ut för något liknande. Visste knappt att något sånt här kunde ske? 
Jag var ju fullproppad med diverse smärtstillande preparat så det sista jag minns var att jag rullade in i operationssalen och när jag vaknade igen så stod två kvinnor brevid mig och sa att allt gått bra och äggstockarna hade klarat sig. Alltså, den lyckan! Vet inte om den mest berodde på den lyckade operationen eller om det var ruset av allt smärtstillande. Men jag blev nästan religiös ett där ett tag;)


Johan var med mig hela tiden och höll min hand♥️ Förutom vid operationen då. När jag hade vaknat till lite efteråt rullade dom upp mig på BB där det fanns ett rum ledigt så Johan kunde sova med mig under natten. 
Och ja, det blev lite komiskt. För det var exakt samma rum jag låg i prick ett år tidigare. Så nu har jag firat nyår 2 år i rad på exakt samma ställe. Låt det ej bli en tradition;) Men det var så skönt att få ha johan brevid mig så gott som hela tiden. Dock lite synd om han som förmodligen fick skavsår i öronen då jag var tvungen att prata (istället för att sova) ruset av mig;)

Nu väntas det några veckor med lite oro då cystorna är kvar. Men enligt läkaren så är förhoppningen att dom ska försvinna av sig själv. Det är tydligen vanligt att kvinnor har cystor som kommer och går. Men man märker dom aldrig. Förutom för min del då, att dom gjorde så äggstocken snurrade runt ett par varv. Därav smärtan. 

Men jag litar på att det kommer bli bra och kommer inte låta detta ta fokus för allt annat här i livet.  Oron får finnas brevid. Inte framför. Älskar sjukvården. Har blivit så väl omhändertagen. Är så imponerad över bra vi har det i Sverige♥️