Äntligen orkar Balder gå lite längre promenader! Vi brukar oftast gå in i skogen här en bit från vårat hus. Vi har riktigt fina promenadstråk här på forsdala .

Jag släpper han lös då vi kommer en bit in sen går han brevid mig hela tiden. Han sticker inte iväg och kommer på inkallning. Kopplar han såklart om vi får möte. 

Så det här har resulterat i att jag är ute och går minst en timme om dagen. Och jag behöver det lika mycket som han. 

Har ju varit svinrädd för mörker och framförallt i kombination med skogen, så det är lite läskigt på kvällarna.Men i år är året jag ska möta mina rädslor;)

Jag tänkte på det ikväll, när vi promenerade i den mörka läskiga skogen. Att om man är mindre rädd så är man mer fri.

Rädsla är ens största fängelse. 

Tänk vad mycket man har varit och fortfarande är rädd för.

Rädd för förändring, rädd för andras åsikter, rädd för konflikter.....rädd för mörkret.

Det är en frihet att göra som man vill. 

Jag ska bli mindre rädd...

Annars så är det bra! Jag mår väldigt bra och har haft en sån bra helg! 

I fredags var jag bjuden på tjejkväll hos en ny bekantskap med andra tjejer. Det är roligt och jag gillar att träffa nya människor. Det är väl det enda jag inte är rädd för.

I lördags tror jag vi lagade mat hela dagen, eller Johan kanske jag ska säga. Till lunch bakade han pizza, och när allt var klart och köksassisten var klar så var det nästan middagstid. 

Till middag blev det torskrygg och det är så jäkla skönt att min man har blivit så intresserad av matlagning. 13 år bakom spisen och snart är det ett minne blott 🤣 skojja, men ni fattar.. 

På kvällen när barna somnat samlades vi hos oss vi grannar för spelkväll.

Och igår var det en lugn skön dag...tills Belle drog igång ommöblering i sitt rum. Men något måste ju barnen få bestämma, och det blev faktiskt riktigt bra.