Kvällsfika framför tvn med mina små hjärtan. Tänk att min äldsta tjej blir snart 5 år? Jag har varit mamma i 5 år!! Det märks att föräldraskapet håller på ändra skepnad. Från att bara ha fokus på hålla dom vid liv så börjar den stora utmaningen att lära dem om rätt och fel. Vara en schysst kompis. Respektera andra. Acceptera olikheter. Respektera sig själv. Det är kanske den svåraste delen hitills. 

Jag märker att jag själv också tvingas in i någon slags analysering av mig själv. . Barn gör som bekant inte som vi säger, utan så som vi gör. Och jag reflekterar mycket över hur HON ser MIG. 

Jag är själv inte allt som jag vill att mina barn ska bli. Och jag tänker alltid efter hur jag ska agera i vissa situationer. Hon lägger ju märke till hur jag pratar, vad jag gör, kroppsspråk osv. Det är kanske en nyttig period för oss båda två. 

Jag vill verkligen att mina flickor ska bli vettiga medmänniskor. Jag vill att dom ska se andra, bjuda in men lika mycket vill jag att dom ska våga sätta ner foten. Våga välja bort relationer dom inte trivs i. Våga ta konflikter...

...Och att hålla huvudet högt.