Vi har varit stenhård sista kvällarna och läser först bok i soffan sedan får dom lägga sig i sina rum och sova. Igår somnade dom inom 15 minuter så jag tycker man kan säga att uppdraget är slutfört. 

Minsta människan i hushållet har ju senaste månaderna ( ja MÅNADER) sovit i min famn på kvällarna. Med andra ord har jag suttit fast i soffan från 19 till jag själv gått i säng.

Ni hör ju, ohållbart. Har sista tiden känt ett enormt behov att få några timmar själv på kvällen då jag kan dola på, fika, kanske spela kort med Johan? Vill bara ha min kropp fri för en stund.... 

Det här året har ju på många sätt varit tuff pga pandemin. Inte så mycket avlastning, mycket tid hemma och periodvis har barnen inte varit på förskolan. Så nu måste ändring ske.

Dom tre senaste kvällarna har hon inte varit nöjd med vår förändring. Men av erfarenhet vet jag att 3 är den magiska siffran för att bryta rutiner hos barn. Ikväll somnade hon direkt. Utan protest. 

Nu ska jag bara försöka fasa ut den lilla stunden amning på kvällskvisten. Men en sak i taget.